KÄNGURUMETODEN
Spädbarnets rätta miljö av Cecilia Moen |
|
De senaste
tio årens forskning pekar på att vad det nyfödda spädbarnet mest behöver är
en moder som ger hudkontakt. Det är inte hennes medvetna omvårdnad eller
sjukvården som tillfredsställer barnets behov, skriver läkaren Nils Bergman. I
sin rätta miljö kan barnet ta hand om sig själv. |
|
|
|
Inom biologi talar man om att
däggdjur har olika "livsmiljöer" och att de i sin livsmiljö är
fullt kapabla och neurologiskt förprogrammerade att bete sig på ett sådant
sätt att de kan tillfredsställa sina behov. Efter tiden i den första
livsmiljön - livmodern - förflyttas ungen till nästa livsmiljö. I denna
livsmiljö diar alla däggdjur och de visar bestämda beteenden som leder till
diandet. Inom forskningen kring detta har flera spännande upptäckter gjorts.
Det är ungen hos alla däggdjur som initierar diandet och i och med detta
sätts en serie beteenden igång hos modern som upprätthåller diandet. Hos alla
däggdjur har det visat sig att detta samspel är mycket känsligt och stjälps
lätt om det avbryts eller hindras. |
|
Om däggdjursungar förflyttas
från sin livsmiljö uppvisar de alla en förbestämd reaktionsmönster som har
kallats "protest - förtvivlan" respons. Först försöker ungen komma
tillbaka till sin livsmiljö. Därefter följer ett förtvivlan läge, där
kroppsresurserna sätts på sparlåga. Spädbarnets
livsmiljö är hudkontakt med modern I magen är det moderkakan som
står för en del av barnets behov, livmodern skyddar det och håller det varm.
Efter födelsen förflyttas då barnet till sin nya livsmiljö, men behoven är detsamma.
Precis som övriga däggdjur, är det spädbarnet som initierar diandet, vilket
mamman då svarar på. Ett samspel som är känsligt för avbrott och störningar.
Människan tillhör också de däggdjur som håller sin avkomma varm med hjälp av
sin egen kroppsvärme. "Protest-förtvivlan"
responsen Hudkontakt med modern är
alltså det lilla spädbarnets livsmiljö och amning det beteende som
för-programmerats in för denna livsmiljö. Bergman ser som en tredje viktigt
ingrediens i detta samspel ett fungerande nätverk bakom mamman som stödjer
och möjliggör samspelet mellan mor och barn. Nils Bergman
är svensk läkare, bosatt i Sydafrika som forskar och skriver kring det han
kallar Kangaroo Mother Care. Han anser att även för tidigt födda barn mår
bäst av hudkontakt och tror att deras överlevnadschanser ökar. F.n. håller
han i en studie där förtidigt födda barn ner till 800 gram hålls mellan
mammans bröst istället för att läggas i kuvös. Barnens hälsotillstånd, puls,
stresshormonnivå, mm jämförs med en kontroll grupp som ligger i kuvös. Thanks
to Cecilia Moen for making this article available. She has many more articles at her site about babies and their
primal needs and we recommend that you visit her site to read more at tillbaka
till hälsa Note
to Swedish readers: There are two
more comprehensive articles on Kangaroo Mother Care at this site and you can
find them at http://www.primal-page.com/bergman.htm in English and at http://primal-page.com/d-bergma.htm in German. We hope to have the Swedish
translations up soon. Meanwhile Dr Bergman’s home
page is http://www.kangaroomothercare.com and he
can be emailed at bergman@xsinet.co.za.
Return to
the Primal Homepage
|